Film

Skogsträdgården på gården Rydeholm tornar upp sig som en oas av jordhälsa och mångfald, omgiven av en monokulturöken av spannmål, raps och sockerbetor på skånska Söderslätt. De huvudsakliga trädgrödorna här är äkta kastanj (Castaneva sativa) valnöt (Juglans regia), hassel (Corylus), men också koreansk tall för pinjenöt (Pinus koraiensis), mandel (Prunus dulcis), ginkgo (Ginkgo biloba) och araucaria (Araucaria araucana). Biologisk mångfald, ekosystem tjänster som är likvärdiga med vilda, skogsliknande miljöer och självregeneration har här ställts upp som jämbördiga målsättningar med livsmedelsproduktionen. Den långsiktiga visionen är att kunna ersätta de annuella grödorna med produktion från träd; äkta kastanj och araucaria (som producerar frön) som ersättning för spannmål. Hasselnöt och valnöt som ersättning för oljeväxter. Filmen är producerad av Maja Lindström Kling 2022 och bygger på intervjuer med Anders Lindén, sjätte generationen på gården och en av pionjärerna inom svensk Agroforestry.  Spellängd: 38 min.

Hur kan vi tillgodose våra mänskliga grundbehov samtidigt som vi stärker hälsan i de ekosystem som vi är en del av? I denna del 2 av filmen berättar några av Sveriges och Englands främsta pionjärer inom Agroforestry hur vi genom vår maproduktion kan få en nyckelroll i att läka ekosystem, skapa matsäkerhet, jobb och ökad livskvalitet. Filmen bygger på intervjuer med Martin Wolfe, Martin Crawford, Philipp Weiss, Johanna Björklund och är producerad 2020 av Maja Lindström Kling med stöd från Konstnärsnämnden.

Etta Säfve och Jona Elfdahl är odlare, konstnärer och lärare i permakultur. Sedan 12 år tillbaka bygger de upp ett ätbart landskap, en skogsträdgård på sin gård i Gärsnäs, Skåne. Här anlägger de en av Sveriges första nötskogar med 3 hektar av valnöt, äkta kastanj, hassel, mandel mm. I svenska skogsträdgårdar pågår ett utforskande arbete i hur vi kan äta ur och samtidigt bidra till levande ekosystem med nötter, frukt, bär och perenna grönsaker, som i stor utsträckning skulle kunna ersätta mer resurskrävande och mindre tåliga ettårsväxter; "De som skriver böcker om det här, vi som lär ut om det här, är bara nybörjare, men tanken på att vi skulle kunna äta vår mat från levande, perenna ekosystem, som har samarbetet med mångfalden och svamp systemen, det är en fantastisk tanke som en gång var självklar för mänskligheten. Även om vi inte har känt igen det som skedde innan, som odling. Över hela världen så odlade man en gång på ett sätt där man var en del av naturen, en del av ekosystemet. Levde av det men bidrog också till det. Och de systemen är vi nu alldeles i början av och undersöker." Filmen är producerad 2023 av paradigmshiftfilm.com för Agroforestry Sverige med stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom ett projektstöd hos Jordbruksverket.

"Hur var det egentligen här för några hundra år sedan, när det var skog över hela Skåne? Hur mycket vatten fanns det tillgängligt, när det fanns rötter i ständig kontakt med grundvattnet, som kunde pumpa runt det? Hur mycket mer regnade det för att träden fanns där och sände ut ämnen som binder vattenmolekyler och får det att regna? Vad har vi egentligen förändrat för landskapet, för insekter, för oss och andra djur, när det inte längre är ett sammanlänkat system?" Det här är ett filmporträtt av Hanna Jönsson, som med stort engagemang, tillsammans med My Kjellberg jobbar med att ta fram ett omfattande växtmaterial av fleråriga grönsaker som skulle kunna ersätta mycket av de ettåriga; strandloka, en perenn persilja, strandkål, en perenn blandning mellan grönkål och broccoli, och piplök, ett tidigt alternativ till gul lök, för att nämna några. "Det är ju väldigt stor skillnad på att odla i perenna system och i ettåriga system. En av de största skillnaderna är att det är väldigt svårt att få till ett naturligt ekosystem, ett system som funkar av sig själv, när man bara jobbar med ettåriga växter, eftersom man inte skapar rum för mykorrhiza. I ett flerårigt system kan man verkligen bygga upp det, så som naturen jobbar. Ju mer svamp vi får in, för att samarbeta med växterna i de här systemen, desto mindre behöver jag göra. Både när det kommer till att hitta vatten och hitta och ge näring." Läs apporten av Eva Johansson från projektet "Främja fleråriga grönsaker i svensk matproduktion" - Tolv odlare i Danmark, Sverige, Finland och Norge delar sina erfarenheter av att odla fleråriga grönsaker: https://perennagronsaker.se/wp-conten... Filmen är oberoende filmad och producerad av Maja Lindström Kling 2024.

Jesper Sandström, en av Sveriges agroforestrypionjärer, har under de senaste åren planterat in slingrande alléer av frukt- och nötträd på sin åkermark för att förbättra markernas vattenhushållning, biologiska mångfald och produktion. Träden bromsar vinden och ger skugga så att avdunstningen minskar. Trädraderna är placerade längs åkrarnas höjdkurvor för att förlänga vattnets transport nedåt i landskapet. Mellan trädraderna betar kor och höns i ett kontrollerat rotationsbete. När träden är väletablerade kommer djuren även kunna gå under dem och på så vis få skydd. Utöver ett vitalare ekosystem med ökad fotosyntes så kommer gården tackvare träden att producera fler produkter, (utöver kött, ägg och grönsaker så som äppelmust, cider, frukt, nötter och äkta kastanjer. Träden kommer helt enkelt att bidra till ett mer produktivt och motståndskraftigt landskap. Filmen är producerad 2022 av paradigmshiftfilm.com för Agroforestry Sverige med hjälp av Jordbruksverkets projektstöd ”Potential & utvecklingsbehov för konkurrenskraftiga odlingssystem med agroforestry - en kunskapsinventering för att öka konkurrenskraften inom frukt-, bär- och fleråriga grönsaker” 2021.