Nut crops' role in enhancing biodiversity, wildlife and food security in multifunctional Agroforestry systems in Nordic countries.
A collaboration between Suomen permakulttuuriyhdistys (FIN), Rotverket AB (SWE) and Pähkinämies tmi (FIN)
En pågående ansökan om kunskapsutbyte & filmproduktion 2025-26

OM: Ömsesidig kunskapsförstärkning om nötter och agroforestrysystem för nötter i symbios med vilda djur och/eller bete som förvaltningsmetod för att öka den biologiska mångfalden och stärka livsmedelssäkerheten. At förmedla förståelsen bland allmänheten hur dessa naturbaserade livsmedelssystem kan minska förlusten av biologisk mångfald, artutrotning och klara extremt väder, samtidigt som de ger tillförlitliga sidoinkomster i form av nötskörd och jaktmöjligheter.

Forskning: En växande mängd litteratur tyder på att skogsbete och silvopastoralism har stor potential att möjliggöra multifunktionell skogs- och ängsskötsel och att detta kommer att spela en nyckelroll för att mildra klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och säkra nationell suveränitet när det gäller mat och fibrer.

Nötgrödor: I både Finland och Sverige har våra förfäder utvecklats tillsammans med inhemska hasselnötsbestånd i tusentals år. Många av våra spannmålsfält var tidigare hasselnötslundar, innan lantbruket röjde dem för odling av ettåriga grödor. Dessa halvvilda ängar betades av vilda djur och senare av boskap. Detta projekt påminner oss om våra förfäders band med nötgrödor, ger en känsla av kulturell kontinuitet och öppnar upp en dörr till en hållbar framtid: Att integrera nötgrödor som hasselnötter, äkta kastanjer och valnötter i betesmarker med träd, i utgallrade skogar och skogskantszoner kan stärka biologisk mångfald, livsmedelssäkerhet och skapa livsmiljöer/refugia åt vilda djur. Detta skulle möjliggöra multifunktionella, robusta och ätbara landskap, men förutsätter policyförändringar inom jord- och skogsbruk.

Fäbobruk en form av agroforestry: Den traditionella företeelsen "fäbobruk" skrevs nyligen in i Unescos lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Skogsbete anses ofta vara det mest effektiva, och var en gång den vanligaste formen av agroforestry i Sverige. Boskapen betade fritt på avskilda sommarboenden och mejeriprodukter tillverkades för hand, ofta drevs fäbodarna av kvinnor, och utgjorde en betydande del av Sveriges landsbygdsekonomi.

Omvandling av granplantage: Sedan 1960-talet har markägare i Sverige fått subventioner för att plantera granmonokulturer på åkermark och i betesmarker, vilket har omformat landskapet och minskar den biologiska mångfalden i stora delar av södra Sverige. En övergång till hållbart skogsbruk genom att omvandla dessa bestånd till lövblandskog, med eller utan bete som ett redskap, skulle kunna ge både ekonomiska och ekologiska fördelar.